sanningen del 2, ja jag har mycket jag vill nå ut med, jag tänkte försöka skriva lite mer om min vardag och hur det är att leva med en ätstörning.

jag vaknar varje dag och säger till mig själv att idag kommer det bli den bästa dagen någonsin, jag måste intala mig massa positiva saker så dom negativa sakerna som gärna vill snurra i mitt huvud försvinner.

idag kämpar jag varje dag mot ångesten jag får över att äta mat, så jag trotsar mig själv genom att äta 6 gånger per dag jag måste ha en rutin för att få det att hålla, jag tycker fortfarande att det är svårt att äta vissa saker och jag håller mig borta från vissa saker som jag vet triggar igång mig.
jag har ett matschema och jag äter ganska strikt.Och om jag inte hade haft det så strikt och jobbigt så hade jag aldrig klarat det tror jag, jag är en extremt envis tjej och jag kämpar hela tiden, för jag vill inte hamna tillbaks där, hängandes över toaletten med spya i hela ansiktet i panik bara för att jag stoppat i mig massa mat. Massa mat som min kropp faktiskt behöver för att fungera. jag har verkligen gjort så mycket äckliga saker bara för att jag bryr mig så mycket, för jag har lärt mig den svåra vägen att det är faktiskt så, att om man inte äter så orkar inte kroppen med. För mig kom det till en extrem punkt då jag inte ätit på en vecka för att jag ville inte spy, så jag skippade helt maten och det resulterade i att jag gick ner massor i vikt under en kort period vilket gjorde så att jag blev mer död än levande, så hemskt var det faktiskt! jag var då helt totalt utmattad både psykiskt och fysiskt, jag blev då inlagd på sjukhus, för enligt läkarna var jag en fara för mig själv, tänk er att få höra det, jag som är en sån glad och positiv tjej som brukade älska livet fick höra att jag var en fara för mig själv! jag blev totalt knäckt men det var också då , då jag bestämde mig för att nej jag kan inte leva ett sånt här liv,jag måste göra någonting åt det här, för jag vill inte dö.
Det handlade om liv och död för mig, jag kan knapt förstå det själv idag, men så var det, bara för att jag ska bry mig om vad andra tycker om mig höll jag på att dö.
nej så då bestämde jag mig för att börja äta 6 gånger om dagen, för det behöver min kropp , sagt och gjort och nu sitter jag här 1000 gånger lyckligare än vad jag varit någonsin. jag har klarat det så jävla bra och jag är så stolt över mig själv!
MEN jag tror inte att jag hade klarat det om jag inte hade fått hjälp, och stöd från mina vänner och min pojkvän som hjälp mig med så mycket.
jag får mail hela tiden från tjejer som känner igen sig, det gör mig både glad och ledsen, jag vill försöka vara ett stöd men jag blir också ledsen för att jag ser hur många det är som faktiskt behöver hjälp. men snälla fortsätt att skriv och fortsätt och kämpa, för det ska jag! jag kan så stolt säga att istället för att spy 6 gånger om dagen så äter jag 6 gånger om dagen, den du!
jag mår så mycket bättre idag och jag vet att tillsammans så kan vi klara det här!
just idag ska vi vara extra starka och tänka lite extra på oss själva, snälla ge inte upp för det finns hjälp att få och det är så värt det! och jag kan lova er, att det inte är värt den smärtan att vara smal, nej nu är vi lyckliga för det vi har istället tycker jag!

tack!